Archive for the 'Rolig hund' Category

Evighetslek

24 mars, 2013

Jag kastar pinne, hon hämtar, hon tuggar.
Igen och igen och igen.

IMG_1301

IMG_1307

Annonser

Ritual

8 mars, 2013

Varje morgon ska det rullas på en matta, igår var det köksmattan.
När man är klar vilar man.

IMG_1227

IMG_1228

IMG_1230

IMG_1231

IMG_1233

Yogahund

7 februari, 2013

yoga1

yoga2

IMG_1100

IMG_1101

IMG_1102

Lång vinter

7 februari, 2013

IMG_0741

IMG_0731

IMG_0712
”Jag vet att jag la den här nånstans…”

IMG_1058

IMG_1112

IMG_1021

Vad då ”Tillträde förbjudet” ?

30 augusti, 2012

Annie blev lite förbryllad när det plötsligt fanns ett staket runt hennes ena lekplats, grusplanen där vi brukar kasta boll. Efter tre sekunder tog hon beslutet att gå in ändå.

29 augusti, 2012

Det var inte helt lätt att ta sig fram i vassen, men man måste ju testa. Allt för att hitta en genväg till det blå snöret som låg ute i vattnet.

Annie simmade ut och hämtade snöret.

Försökte fånga henne på bild när hon skakade sig, och det gjorde jag. Typ.

Och sen kampade vi, det är en av Annie´s favoritlekar.

Favorit i repris

5 augusti, 2012

Annie 1 år leker med en schäfervalp på 5 månader.

Badbrud

5 augusti, 2012

Annie älskar att vara i vatten.
Det tog hela förra sommaren för henne att hitta badglädjen, och nu försöker vi få henne att våga hoppa i från bryggan och båten. Det har gått så där. Men så idag hamnade hon (fråga inte hur) på en sten ute i vattnet och efter cirka fem sekunders fundering hoppade hon – HURRA – och överlevde.
Hon hamnade ännu en gång på stenen (fråga inte den här gången heller) och efter TVÅ sekunders funderingar DÖK hon – HURRA – och överlevde det också.
Hoppas så att det blev vändningen.

Här är lite bilder från senaste veckorna ute i Roslagen.

Väderomslag

20 april, 2012

Igår morse var vi ute på en FANTASTISK promenad på lite mer än en timme, sol och blå himmel. Underbart!

Idag, ja. Vad ska man säga. Annie tittade ut genom glasrutan på porten och vände tillbaka mot hissen.
Jag klappade henne på sidan och talade om att nu skulle vi gå ut i snöblaskstormen och ha jättekul.
Annie gick, och då menar jag gick hela tiden.
Då är det här en tjej som alltid nosar på allting gärna tre och fyra gånger och på alla pinnar i alla buskar och på alla grässtrån och alla stenar. Si comprende?
Nu travade hon på i marschtakt, jag fick alltså jobba för att hänga på.
Så här var det i ca 900 meter.
Sen hittade fröken en strand och utbrast ”BADA!”

Jag skrattade och sa att nej, det är kallt. Och det snöar. Du kommer att frysa.
Annie tog en pinne i munnen och släppte den igen.
Stirrade på mig. ”LEKA. PINNE. BADA.”
Jamen vad ska man göra?
Det var ju bara att kasta ut den där pinnen i vattnet.
Utan att överdriva: hon var i och ur på två sekunder.
Eller nej.
Hon skuttade i. Stannade till med ett ben i luften och gick tillbaka på klorna.
Sen ville hon gå hem.

Jag antar att hunden vann

1 april, 2012

”Du kan ta din jävla soffkudde och stoppa upp den nånstans.”

Gräns

1 april, 2012

Annie löper.
Det betyder att hon konstant testar inarbetade gränser, konstant vill gå åt andra hållet, alternativt inte gå alls och eftersom hon är så söt får vi alla stålsätta oss för att hålla på gränserna.
Hon har en egen kudde att ligga på i soffan, en liten brun kudde. Den går bra att håra ner hur mycket som helst.
Dom andra kuddarna går inte alls bra att håra ner hur mycket som helst, det vet hon.
Ändå har jag fyra (4) gånger den här förmiddagen fått ställa mig vid hennes kudde och peka med hela handen.
Hon fattar.
Hon kommer med hängande huvud och lägger sig fint på den lilla, bruna, lilla kudden.
När jag lämnat rummet går hon genast tvärs över soffan och lägger sig på den stora, lila, stora kudden.

”Jo – jag ligger i hallen när ni äter, det är inte mitt fel att jag har så långa framben.”

Mitt, bara mitt

21 mars, 2012


Hjortben igen.
Den här gnagde hon på i nästan en timme, sen sov hon en stund. Efter nästa promenad fortsatte hon gnaga. Lite dessert kan man säga.

Vårruset

14 mars, 2012


Det är roligt att hämta pinnen och inte komma tillbaka med den.

Istid

4 mars, 2012


Igår och idag var vi (ja, inte jag dårå) på isen.
Annie jagade isbitar som barnen kastade och sen sprang hon efter husse som körde flakan på isen.
Det gick fort, det var halt och om något så tränade hon balansen ordentligt.

Vår!

29 februari, 2012


Efter en halvtimmes lunk i skogen i morse (hon tycker väldigt mycket om harpluttar) var det strålande sol när vi kom hem.
Så klart satt vi på bänken en stund.
Efter en timme ville jag gå in, det ville inte hon. När jag hade ropat sju gånger och stampat med ena foten i gruset reste hon sig och kom in. Efter en omväg.

Nya vägar

28 februari, 2012


Eftersom jag opererade ena knäet i början av februari har jag inte kunnat gå på långpromenader med Annie, det har ungarna fått sköta.
Nu har jag dragit på mig en inflammation i det andra benet och ska ta det lugnt i minst tio dagar, det kräver lite nya grepp.
Idag hittade jag t ex en ny stig på landet (jag har bara varit här sen -89…) så där smög jag omkring under tiden som Annie nosade, sprang, nosade och sprang.

Vad som hänt sen i julas

28 februari, 2012


Vi tog en promenad upp till Aspudden en dag, det är ju verkligen en tråkig väg.
Framför allt går det inte att släppa Annie där bland alla bilar.
Hon var dessutom lite stressad eftersom husse cyklade i förväg ibland och hon inte kunde springa efter.


Då blev man lite trött när man kom hem.


Annie fick en ny kastleksak i julklapp.
Den var kul.


Och när man har käkat stoppning dricker man så klart vatten i den fina skålen.

Sen var det mys framför brasan.


Annie har busat med barnen, det är väldigt roligt att jaga snö.

Man vet ju aldrig

21 december, 2011

Annie hade lite hjärngympa med husse igår kväll, och bland annat skulle hon slå tassarna på ett plastlock för att få en godis.
Locket åkte in under mattan och Annie lyckades få fram, det.
Leken fortsatte med annat efter ett tag och locket hamnade i diskhon.
Något senare börjar Annie leta efter det igen.

Bästis

9 december, 2011

Varje morgon går vi förbi den här busken.
Och varje morgon stannar Annie och nosar på den. På alla pinnar. I lugn och ro.
Det tar rätt lång tid.

Snurre sprätt

1 december, 2011

I morse höll Annie på med mycket intressanta saker.
Hon stannade plötsligt, tryckte ner nosen i gräset (ja, jag vet, gräs, när det borde stå snö) och började sen sprätta med benen, som om hon hade bajsat.
Det här upprepade hon flera gånger; nosade och sprätte.

Gympa

16 november, 2011

Lite morgongympa för hjärnan.
Jag slängde ut fem godisbitar och hon letade och letade, hittade en, två, letade och letade, hittade tre, fyra och fem och letade och letade och hittade sex, sju, åtta…
Vafan.
Hon käkade harpluttar.

Bara man får vara nära

13 november, 2011

Annie vill vara nära husse när dom inte setts på en hel dag.
Inte nödvändigtvis nära och vaken.

Bus

13 november, 2011

Det är härligt att springa med huvudet i lövhögar, man får så snygga öron då.

Morgonmys

13 november, 2011

Husse skulle ut och fiska med sina kompisar och vi följde med ner till bryggan en tidig lördagsmorgon och vinkade av.
Annie passade på att bada och jaga pinnar.

Sensommar

13 november, 2011

Den 1 oktober tog vi båten ut till en ö. Det var knallblå himmel och sol, otroligt varmt och skönt. Husse och Annie tog sig ett bad och sen blev Annie trött.
Hon somnade i hans knä.

Ny sele

13 november, 2011

Vi glömde selen på Österlen i somras och jag hittade ingen likadan i djuraffären när vi kom hem, så hon har haft vanligt koppel sen dess.
Vår djuraffär var på en mässa nyligen och hittade en ny sele som är väldigt enkel att ta på och av. (Dom försökte sälja på oss en ljusrosa, men jag tyckte inte det…)

Texten ”Julius K9″ går att byta ut, det är kardborrefäste. Väntar in annan text på djuraffären.”Snygg och snabb” kanske. Eller ”Pappas tjej”. Hmpf.


Otäcka ljud

13 november, 2011

Vi har fönstrena öppna på nätterna, och ibland blir det korsdrag så att det knarrar i dörrarna – jätteläskigt tycker Annie.
Hon kom in och väckte mig flera gånger och ville inte sova i sin bädd i vardagsrummet. Jag slängde ner en kudde på golvet och hon la sig där.
Dagen efter köpte jag såklart en bädd till, en som alltid står vid min säng.
Annie blev helnöjd. Hon låg i den så fort hon var hemma första veckan.

Träningstrött

15 augusti, 2011

En timmes promenad i skogen på morgonen och sen en timmes plask och lek nere vid bryggan.
Annie orkade inte ens gå in i huset, utan slaggade in bakom moppen i carporten.

Annie simmar!

7 augusti, 2011

Jag har simtränat Annie med flytväst och lina. Den fjärde gången var hon väldigt avslappnad och simmade till och med runt mig och kollade läget i lugn och ro.
När jag nu slog av min ena stortånagel och inte kunde bada, kastade jag ut en leksak i vattnet och utan knussel kastade hon sig ut – jag betonar kastade – och simmade glatt ut och hämtade den.
Ungefär tio gånger, sen blev hon trött.

Tuggisar

12 juli, 2011

Annie upptäckte det roliga med att tugga på husses foppatoffel.
Han var inte lika road.
Jag fattar inte problemet, det är ju redan i hål i dom.

Tuggpaus

23 maj, 2011

Förtydligande: Annie har kunnat simma länge, men hon har inte velat simma. Men nu vill hon.
Och när man har velat simma vill man också gnaga på en trevlig pinne i gräset.

Våren på Österlen eller: hon badar!

5 maj, 2011

Annie går äntligen ner frivilligt i vattnet.
Hon går ner så att vi nästan fick lura henne för att hon skulle komma med oss hem, och då lutade hon kraftigt mot havet när vi gick hem. Bada, bada, bada – allt hon tänkte på.
Och säkert drömde om.

Sen sist

15 april, 2011

När man har farit runt som en dåre i skog och hus och lekt med nya kompisen Diesel (Goldenvalp fem månader) blir man trött. Och fryser.

Och efter att den misstänkta skendräktigheten har klingat av och Annie faktiskt vill gå ut och vara ute, verkar inte kondisen vara på topp (trots mina köra bilen till skogen och gå med Annie för att hon inte ska springa hem och passa ”valpar” race) så efter en timme på förmiddagen och en halvtimme på eftermiddagen och kvällen, blir man ju jätte jätte jätte trött.

Skendräktig

15 mars, 2011

Annie är inte sig själv.
Annie är just nu världens tråkigaste hund, vilket är…tråkigt, eftersom hon egentligen är världens roligaste hund.
Hon är skendräktig.
Det betyder att hon har adopterat min man, vägrar gå på promenad, lagt på hullet och – sa jag att hon vägrar gå på promenad?
Det kändes inte helt kul att släpa runt henne i byn och när jag lät henne välja själv sprang hon hem.
Efter en stund tankeverksamhet kom jag fram till att det blir svårt att springa hem om vi inte är hemma.
Så i söndags tog jag bilen och åkte ut till Djurgården; det funkade kanon, hon var ute och gick med mig i en timme utan några som helst mystiska move.
I går åkte vi till Älvsjöskogen och det var samma sak där, en timmes knatande, utan problem.
I morse satte jag mig och hunden i bilen och körde till Grimsta för att gå Kaananspåret på 5 km.
Det var bara att glömma.
Vi hade gått i fem (5) minuter då Annie tvärvände och sprang åt andra hållet. Mot bilen.
Jag hade henne i lina, och testade att gå in i skogen men hon satte sig på rumpan och vägrade.
Jag lockade, pratade med bebisrösten och hon kom med – tre meter – sen vände hon igen.
Eftersom jag misstänkte att ingen kommer att tro mig, spelade jag in henne på film (som jag tyvärr inte kan få upp här) och där ser man också hur hon försöker gömma sig under en gran, alternativt bakom en björk.
Ja men ni förstår.
Jag gav upp efter en kvart.
Vi åkte hem och hon sov två och en halv timme i soffan.

Annie i vinterland

5 mars, 2011

Vi har varit en sväng till Idre, och fann sol och vidder!

Come out, come out, wherever you are

13 februari, 2011

När vi började rensa bort snö vid grillen hittade vi fyra korvar som vi lämnade kvar förra helgen.
Vi trodde att Roslagens vilda djur skulle uppskatta korvarna, men inte.
Men Annie, hon uppskattade det, hon kände lukten av fyra djupfrysta Extra hot Chorizo.



På byggmöte

7 februari, 2011

När vi deklarerat, för fjärde gången, att hon inte ska gå upp till grannen och käka upp maten som han lagt ut till rådjuren, hittade hon en jättemysig plats.

Tar saken i egna händer

30 januari, 2011

Vafan hjälper täcke när man fryser häcken av sig?

Annie tyckte att Wille var väldigt söt

22 januari, 2011


Och eftersom hon höglöper drog hon undan svansen.
Ingen lycka denna gång; Wille är ungefär 300 år och livrädd för allt.

Prinsessan på ärten var det ja

21 januari, 2011


Börjar bli en vana det här.

Vi har en extra Annie

21 januari, 2011

Jodå. Nu är det dags igen.

12 januari, 2011

Nu löper Annie igen.
Hon har varit lite skum och nu hittade vi några droppar på golvet.
Jag hämtade hennes snygga blöja, och hejsan, den kände hon igen.
Plötsligt ålade hon omkring på köksmattan, gömde sig under bordet och kröp omkring i största allmänhet.
Det hjälpte ju inte.
Jag satte på henne blöjan och efter det är jag dagens hatobjekt.
Hon hoppade upp i husses knä.

Snöröj

16 december, 2010

Morgonens promenad innehöll en massa bus från min sida; jag brölar som en hes ko, och hon springer runt mig i cirklar och är jätteglad eftersom jag inte kan få tag in henne, och bus från hennes sida; snor alla pinnar som ligger på… öh… marken.
Sen tuggar hon sönder dom. Busigt!

Dagens va faan – alla som lägger ut mat till fåglarna i snödrivorna. Låt mig upplysa er om en sak: det är min hund som äter upp det där.

Annie sover i soffan, oavsett om den är upptagen

17 november, 2010

I går var det 16-åringen som låg i soffan, Annie kunde alltså inte ligga på den vita filten på sin vanliga plats. Hon trampade omkring på golvet nedanför soffan en stund, fick en inbjudan och vips hittade hon en plats.
Den där hunden kan sova stående på huvudet om det skulle behövas.

Chefen igen

14 november, 2010

Annie var helt slut efter agilityn. Vi åkte ut på landet för att kolla bygget, grilla korv och snacka med grannarna.
Annie frös efter en stund och jag satte på henne täcket, fixade frigolitskivor som jag la hennes tjocka filt på, då skulle hon väl inte frysa?
Hon satt där i några minuter, sen kom det folk, vi började elda i tunnan, och vips var Annie borta.
Hon hade lagt sig i lingonriset bakom verkstaden.
Ingen frigolit, ingen filt – lingonris.

Morgonpromenad på stranden

7 november, 2010

En stund senare sprang hon ut i vattnet efter en pinne. Nu pratar jag alltså om samma hund som vägrat bada hela den fantastiska sommaren, den hunden springer – i november – ut i vattnet flera gånger.
Ja, hon blev ju blöt och sandig, men förövrigt verkar hon inte ha fått några men.

Prinsessan på ärten

3 november, 2010

Min hund kan inte ligga på golvet. Eller rättare sagt: min hund vill inte ligga på golvet.
Hon sitter bredvid mig och… sitter. Stirrar på mig och får hon ingen uppmärksamhet sitter hon och somnar.
Så kan vi ju inte ha det, så jag gick och hämtade en gammal dunkudde.
Åh den lyckan! Annie trampade runt några sekunder och somnade sen som en stock. På golvet, på kudden, bredvid min stol.

Raggresning

31 oktober, 2010

Vi var på fika hos några kompisar och där var visst allting läskigt.
På andra sidan altandörren fladdrade en gul plastpåse till, då reste Annie ragg och gick med extremt låg kroppshållning, skakade och la bak öronen.
Säkrast att stå under husses stol.

Sen hittade vi en leksakshäst inne i barnrummet och det var riktigt otäckt!

Annie skällde ut hästen och sprang ut till husse och skakade lite. Kom tillbaka och stirrade lite innan hon gömde sig igen.

Jag la ner hästen på ena sidan, det måste väl vara mindre läskigt?

Nej, det hjälpte inte. Hästen var fortfarande farlig.

Påhäng

22 oktober, 2010

När Annie varit ensam hemma vill hon gärna, hemsk gärna, vara med oss hela tiden – överallt.
Här kikar hon fram bakom badrumsdörren. Hon följde med när mannen skulle pinka.

Nya utmaningar

18 oktober, 2010

Annie satt och pep inne i ungarnas rum i morse.
16-åringen låg i överslafen i våningssängen, och Annie tyckte ju att det var väldigt högt upp.
Hon försökte lite tafatt att klättra uppför stegen, vilket gick mindre bra, så jag hjälpte henne.
Vilken lycka!
Vilka glädjeskutt!
Där stannade hon en bra stund; trampade omkring lite, busade med tonåringen och låg och spejade på kanten.

Morgongympa

14 oktober, 2010

Lite uppvärmning innan vi drar till skogs igen.
FILMTAJM

Med där det händer

13 oktober, 2010

Nämen titta. Där ligger Annie och sover på min dator när jag ska jobba. Tokigt.

Ah! Kan man annat än älska en långsint hund?

7 oktober, 2010

Jag låg på soffan igår kväll (ja?) och frös. Kände att en varm liten hund gärna fick komma och ligga lite nära och sprida värme. Det tyckte inte hon. Annie utgick genast ifrån att jag hade en färstingplockare, klosax eller dusch gömd bakom kudden. Hon vägrade komma fram. Hon sprang fram och tillbaka och fjantade sig, men så fort jag lyfte en hand och klappade på soffan för att hon skulle lägga sig stack hon iväg. Till slut hoppade hon upp på armstödet och vägrade att titta på mig.

När jag gullat och pratat med min absolut fjantigaste röst en halv minut så fick jag i alla fall en blick. ”Du, jag vet vad du har bakom kudden, jag vet nog att du ska klippa/dra/tvätta mig om du får chansen. Jag stannar här. Capice?”

Jag, som fortfarande frös där jag låg, visade henne mina händer för att hon skulle få se frånvaron av saxar etc. Hon stirrade länge på mig. Vispade med svansen och gled ner från armstödet och la sig vid mina fötter. Och blicken. ”Om du rör dig springer jag, fattar du?”

Så jag låg kvar där och frös.

Hundudden

6 oktober, 2010

Igår var vi på Hundudden för att träffa en coach, mest för att få tips på träning för Annie, men också för kolla hur hon står sig i vardagslydnad. Annie är verkligen extremt snabblärd och vill framför allt lära sig. Hon är skitduktig! Med tanke på hennes temperament (tänk: studsboll) kom vi fram till att hon inte ska ha kasta-pinne-lekar (som en annan hundförare redan påpekat) vilket trissar upp henne, utan satsa på spår. Men – med tanke på Annie’s supersnabba ben och kvicka kropp, blir det nog en grundkurs i Agility också. I morgon ska vi tillbaka och vara med på gruppträning; max 8 deltagare med hundar springer runt i skogen över stock och sten i en timme. Det ska bli… kul.

Aktivitet

7 september, 2010

Eftersom Annie fick en släng av kennelhosta (jag misstänker att det är pga en gemensam vattenskål på ett café vi besökte) fick hon restriktioner av veterinären: inga promenader längre än tio minuter. Jamen tjena. Säg hej till Annie som är van vid en timmes morgonpromenad, en halvtimme på dagen och en halvtimme på eftermiddagen + diverse lekpass.

Tio minuter? Det kräver en hel del hjärngympa för att inte lilla damen ska få fullständig nippran. Vi stuffade en leksaksnalle med godisbitar och mosade in lite grillat kycklingkött i ena öppningen, sen hade hon att göra ett tag.

Du och jag Annie, du och jag

18 augusti, 2010

Jag: Här. Framåt.
Hunden: Äh. Jag går hit. Finare här.
Jag: Här tjejen. Kom.
Hunden: Tralalaaa, vilken fin buske det var här! Och kolla där, en kotte!
Jag: Annie kom nu.
Hunden: Nej.
Jag: Kom hit.
Hunden: Nej, jag vill inte.
Jag: Sitt.
Hunden: Sitt? Skulle vi inte gå nyss?
Jag: Sitt.
Hunden: Ursäkta? Det är ju blött här. Har du en filt eller nåt?
Jag: Men sitt ner.
Hunden: Det var väl ett jävla tjat. Okej då. Nöjd?
Jag: Duuuuktig tjej! Och varsågod och gå.
Hunden: Va? Gå, sitta, gå – vad fan vill du egentligen?!

Den som väntar

14 augusti, 2010

Sista grillkvällen på landet innan vårt hus rivs. Annie tänkte att det kanske skulle regna korv eller nåt frå grillen. Man vet ju aldrig.

Dödspolarna

2 augusti, 2010

Så här ser det ut varje gång dom möts, Annie och Kaiser. En konstant gnagade på varandra.

Saker man kan göra efter 90 minuters promenad

1 augusti, 2010

Varför inte gräva en grop?  (KLICKA)

Med där det händer

18 juli, 2010

Mannen har en 40-års krisbil, en Chevrolet Caprice Classic HGW -90, som plockas fram på somrarna. Idag var det Annie´s tur att teståka. Hon började på golvet vid mina fötter men fortsatte genast upp i mannens knä. Om vi säger så här: jag fick dra bort hunden.

Fram och tillbaka

13 juli, 2010

Annie flyttade hem till sin husse tisdagen 29 juni. Det var jätteskönt – i tre dagar. Sen började jag sakna. Och sakna ännu mer. Sen ringde jag Mats och bad att få ta tillbaka henne. Så nu är hon här, för gott. Fantastiskt och underbart! Coolare hund finns inte; så extremt personlig och tydlig i sina signaler, och rolig som fan!

Efter första långa (nåja) simturen.

Så här ser man ut efter en morgonpromenad, kalldusch och frukost.

På en ö.

På väg hem i båten, som är kul att åka. Annie somnar oftast.

Lite blandat

13 juli, 2010

Jag hade problem att komma in på sidan resten av tiden som jag var på Österlen.

Annie lekte i alla fall med labben Manda, blev skitskraj för en kille som kom gående med fiskespö på ryggen, lekte med stuffade nallebjörnar (mat/godis instoppade i huvudet på leksaksnallar) och charmade alla hon mötte. Såklart.

Annie på Österlen

15 juni, 2010

Vi tog bilen ner till Österlen i söndags. Inte så jättekul tyckte Annie att sitta i en bur hela vägen. Efter första pausen ville hon helst inte gå in i buren igen. Men sen blev det kul! Hon har kutat som en galning på stranden med en svart gammal labradror, käkat en död geting (som hon spydde upp på natten och som hon fortsatte spy upp morgonen efter), promenerat igenom en kohage, försökt rulla sig i (på?) en död mås, jagat skogsmöss och solat sig på stentrappan.

Bromskloss

9 juni, 2010

Vi var ute i morse vid halv sju tiden. Fint väder med sol. Vi hade gått i 45-50 minuter när jag tyckte att det behövdes flåsas på lite. Jag började alltså springa. Nu var ju inte Annie så där jättesugen på det. Eller förmodligen inte alls, eftersom hon sprang så sakta att kopplet var helt spänt (nu vill jag ju bara förtydliga här att jag inte är en löpare, hastigheten ligger alltså på -2 km i timmen) alternativt sprang bakom mig. Smart, ta rygg=spara energi. Hon har varit med förr. Och nu ligger hon här.

Hemlige Arne Annie

30 maj, 2010

Annie kan vara lite hemlig ibland, lite undercover så att säga…

Det gäller att ta igen det man har missat

11 maj, 2010

När vi har ätit färdigt säger vi ”Varsågod!” och då flyger hon in i köket, hälsar på alla och lägger sig sen på någons fötter…

Middagsdags

11 maj, 2010

Annie är sällskapssjuk och vill helst inte, verkligen inte, ligga på den grå filten där borta vid soffan. Hon parkerar utanför köket på rätt sida av tröskeln. Ibland lägger hon framtassarna på köksgolvet och ser ut att fnissa FRI LUFT! FRI LUFT!

Saker som förgyller en grå dag

10 maj, 2010

Annie hittade en påskfjäder som fladdrade omkring på en grå trottoar. Hon nafsade tag i den och sen satt den där i mungipan en bra stund. Jag kom upp på kontoret och presenterade henne som årets sista påskkärring.

Att hitta den bästa platsen

6 maj, 2010

Annie lägger sig på dom mest konstiga ställen för att sova, som här, med huvudet mot ett av hjulen på min kontorsstol.

Alla försök är bra utom dom dåliga

4 maj, 2010

Annie står ut med tikskyddet, står ut, mer är det inte. Jag tar bort det innan vi går ut och efter promenaden segar hon sig in i lägenheten, ålar sig längs väggarna och kryper ihop, välter åt sidan och är… osynlig?

Problemlösare

30 april, 2010

Jag gick hemifrån för att handla och lämnade Annie. Lastade in maten i bilen eftersom vi ska till landet om några timmar, sprang upp till lägenheten och hämtade några frysklampar som jag packade ner i bilen. Väl hemma igen blev Annie glad, men när hon hälsat klart och så försvann hon plötsligt. Det blev alldeles stilla. Jag hittade henne på hallmattan…

Om jag lägger mig här kan hon inte gå ut igen, fan vad jag är smart!

Spättan

25 april, 2010

Annie har denna helg rusat som en tok åtta varv runt tomten, lekt med en schäfervalp, snott nyhuggna vedpinnar, grävt en grop mitt i stigen, snott valpens märgben (igen), försökt jaga två rådjur och en hare (tackar mig själv för att magkänslan sa ”koppel”), rullat sig i diverse högar och åkt flakmoppe.

Då blir man så här trött.

Första duschen

21 april, 2010

Annie har ju som sagt rullat sig i en sågspånshög några gånger, och efter sista vändan slutade hon inte att lukta lite underligt. Men nu är lukten borta!  Hon stod helt stilla i badkaret och efter torkningen, som jag tyckte var tillräcklig, gick hon ut i hallen och skakade sig. Det blev blött. Efter det sprang hon som en tok fram och tillbaka i lägenheten, hoppade jämfota och mallade sig.

Intuition

16 april, 2010

Annie får lätt tovor i pälsen vid öronen, och imorse när vi satt på mannens firma tänkte jag reda ut en.

”Kom Annie, kom”, sa jag och hon tvärstannade och stirrade på mig. Stod där och tänkte säkert tror du jag är dum eller, tror du inte att jag fattar att du ska pilla mig bakom öronen, för när jag reste mig tvärvände hon och gömde sig under skrivbordet.

Vårruset

12 april, 2010

Jag var ute med Annie på min joggingpremiär. Det blev 2,7 km och Annie gäspade flera gånger. Gäspade. Då kan du gissa vilken hastighet vi sprang i.

Smygis

12 april, 2010

Idag var vi ute på en tidig morgonpromenad eftersom jag skulle iväg på ett möte i stan. Vi drog runt sjön under 35 minuter i dimman. Annie vill hoppa på varenda fågel vi såg, det kvittrade i alla buskar och även i vattnet. När jag kom tillbaka efter mötet gick vi ut igen, samma sak med fåglarna. Vi träffade en jättesöt yorkshireterrier som bara var 9 månader. Hon, Stina, var väldigt leksugen men Annie gömde sig (!) bakom mina ben och ville gå istället. När vi kom in i trapphuset visade hon tydligt att hon inte vill gå in: började gå väldigt sakta, med blicken ut mot gatan. Längtade väl tillbaka till landet där det bara var skog och harpluttar överallt.

Klev sen ytterst motvilligt in i hissen och satte sig med nosen in i väggen och när vi kom upp på 3:an och skulle gå ur hissen, satt  hon kvar. Segade sig in i lägenheten och la sig direkt på golvet och knölade ihop sig så att jag inte fick av kopplet. Men jag är större så det blir på mitt sätt.

Efter min lunch, tog jag kaffet på balkongen, och då la hon sig och spejade ner på gatan.

Bollkalle Annie

11 april, 2010

Hittade en gammal fotboll på landet med ett stort hål i. Det var en hundgäst som bet hål i den förra sommaren, och jag tänkte att Annie kanske hade lust att fortsätta. Det hade hon inte. Det var roligare att studsa omkring med en pinne i munnen.

FILMTAJM Klicka!

Som en sommaräng

8 april, 2010

Idag kom solen fram ordentligt några timmar. Annie var med oss ute på tomten när vi rensade ut verkstan. Sam, 11 år, kastade snöbollar som hon sprang efter, senare också en bandyboll som hon jagade, plockade upp och kom springande med i munnen och – rakt förbi oss. Hela tiden.

Sen såg vi en citronfjäril, och en till och sen såg Annie dom båda. Då hade vi plötsligt en känguru med oss! Hon sprang efter fjärilarna, hoppade och försökte bita dom, vilket misslyckades. Och så hoppade hon på bakbenen, hoppade jämfota och klappade ihop med käkarna och hade öronen utfällda som landningsvingar. Vi hade mycket roligt åt henne.

Annie och Kaisers puss- och kramkalas

7 april, 2010

Ännu en gång blev det mysig lek med schäfervalpen Kaiser,  7 månader. Och nu fick vi det på film.

FILMTAJM Klicka!

Påsklov

4 april, 2010

Vi är ute på landet och här finns det massor av roliga ställen att rulla sig på. T ex grannens röda sågspånshög, den efter almträdet. Det var extra kul att rulla sig när pälsen var blöt…

Sen finns det också trevliga pinnar att gnaga på, och så finns det en rolig schäferkille som gnager på Annie. Hon står still och han liksom… smakar på henne. Först sätter han käkarna runt halva hennes huvud, det tycker hon är mysigt. Sen tar han hela ena örat i munnen, och hon bara myser. Kisar med ögonen och står kvar. Schäfern gnager lite runt hennes nacke och en gång hade han hela nosen i munnen, ja hela huvudet såg det ut som.  Precis just då som jag inte hade kameran med mig. Den här bilden är från igår.

Frukt är nyttigt

31 mars, 2010

Annie har en kompis som älskar morötter. Annie testade men var inte särskilt imponerad. Däremot tyckte hon mycket, väldigt mycket, om äpple! Det här är en sort som heter nåt i stil med Pink lady.

Lekarna

30 mars, 2010

Annie gillar dragkamp. Det blir en gång om dagen ungefär, oftast är det hon som startar det genom att börja kasta  sin favoritleksak* över rummet.  När vi visar intresse för den tar hon den blixtsnabbt och springer iväg, då förväntas vi jaga henne – man kan verkligen se hur hon fnissar och hur nöjd hon blir när vi inte får fatt i henne (nåja).

* = Annie hade med sig en tygråtta när hon kom. Den levde ett hårt liv, men men, vad är det man brukar säga – det var kul så länge det varade. Leksaken på bilden är nummer två, den första höll tre-fyra veckor tror jag.

Gegg

29 mars, 2010

Vi kom ut, och hej vad roligt det är att vara ute nu!

Så många nya dofter! Det mesta av snön är borta och Annie går myrsteg för att hinna nosa på allt, allt, allt. Ibland fick hon upp ett spår som snurrade till det ordentligt, både hon och jag trasslade in oss. Vi träffade en snörvlande mops, Nisse, som inte var så där jättekul. Vi stod och pratade en stund och då nafsade Annie efter Nisse´s ansikte. Jag sa åt henne att det var lite taskigt, med tanke på att han faktiskt inte har någon näsa, det finns inte så mycket mer att plocka av honom menade jag. Det brydde hon sig inte ett dugg om.

Sen mötte vi en rolig lite hund med fyrkantig nos och honom bjöd hon upp till dans. Bakbens-dans.  Sen blev det brottning, så när vi kom hem fick vi duscha lite mer än bara tassarna.

När jag torkat henne packade jag in lite hundgodis i en tom toarulle som jag vek in kanterna på, sen hade hon att göra ett tag.

Trötter

29 mars, 2010

Annie somnade i bilen.

Hon har en förkärlek till att gosa in huvudet när hon ska sova och den här gången blev det mellan mina knän.

Tiden

28 mars, 2010

Jag skrev längre ner att vi var klara med Annie efter två veckor. Anledningen till dom känslorna var att Annie var väldigt orolig i bilen och det gick inte att lämna henne ensam – kort sagt: jag kände mig extremt bunden.

MEN – det gick över. Jag började träna henne i bilen, hon sitter på samma plats, hon har fått en mysis tjock fluffig madrass att ligga på och hon sitter fint nu när jag säger ”vänta” och ”stanna”, när vi ska in och ur bilen. Tidgare for hon runt som en galning oavsett vad jag sa. Återigen – muta är lösningen.

Jag började också träna henne i att vara ensam hemma. Korta stunder som byggts på. Nu piper hon i en minut (jag har stått längst ner i trappen och tagit tid…) och hon har varit ensam tre timmar som mest. Hon har fått radio eller tv-sällskap, och något roligt ben eller en leksak. Det verkar mest som att hon sovit när hon varit ensam.

Det här har såklart underlättat för oss, att hon fixar att åka bil med oss och kan vara ensam, och därför blev det ett lättare beslut att ha kvar henne.

Det är en väldigt fin (och rolig) hund du har Mats 🙂

Hade man inte höftproblem innan så…

26 mars, 2010

Jag fattar inte hur hon kan ligga sådär, det ser ont ut, ONT.

Hund hjärta hund

25 mars, 2010

Var ute med Annie på en tvåtimmarsrunda för några veckor sen, då vi plötsligt möter Toddy med sin hundvakt Stickan, jätteroligt!

Annie kröp genast in under Toddys bröstkorg och slickade honom i mungiporna och buffade på honom. Och Toddy, ja han blev så glad att han började leka med Annie, dom sprang fram och tillbaka. Stickan bekräftade att det var stort: ”Toddy springer aldrig.”

Tassar omkring

25 mars, 2010

Hon har aldrig visat några speciella fasoner hos oss, alltid framåt och glad och nyfiken. Nemas problemas liksom.

Men så började det töa.

Hon kom in efter promenaderna och såg ut som en jag vet inte vad, lera överallt. Ja, hon hade ju försökt att undvika alla vattenpölar, ibland hoppar hon till och med jämnfota över, det är inte hennes favoritställen, dom där vattenpölarna. Jag lyfte ner henne i badkaret och sköljde av hennes tassar, ibland hela benen och någon dag även magen. Hon protesterade aldrig. Inte ens ett pip. (Hon klagar ju iofs nästan aldrig över nåt´).

Men när denna tvätt skett några gånger började Annie fatta läget. Hon la sig helt sonika på magen, pang bom bara, på hallgolvet och viftade frenetiskt på svansen. Hon ålade sig sedan iväg och gömde sig bakom första bästa vägg.

Det här har fortsatt. Men jag hämtar och duschar. Och hon säger ingenting…

23 mars, Min kompis

25 mars, 2010

Idag har hon varit jävligt rolig, mer än vanligt.
Annie har så sjukt mycket humor att jag flera gånger skrattade högt när vi var ute.
Det går inte att återberätta. Men här är hon, Annipanni.

15 mars, Våren

25 mars, 2010

Var ute med hunden någon gång strax efter klockan sex i morse.
Sol, knaster i gruset och så alla dessa fåglar som kvittrade över och bredvid mig.
Det var fint. Stilla.
Som en förhandstitt på sommaren.
Tjong sa det plötsligt i kopplet.
Det var hunden som sprungit efter en kråka/skata/näktergal/whatever men linan löpte bara sex meter och sen hängde hon som en horisontell, spräcklig slagpåse i luften.
Lite förvånad.
Kanske inte lika förvånad som fågeln, som i vild panik rabblat sina fader vår inför den stundade dödsattacken och nu plötsligt var… fri igen.

Hunden åt lite grusblandad snö i brist på fjäder, satte sedan käkarna runt en frusen hundskit men backade, inte fint utan mera stött, när jag gav henne onda ögat.
Det var jag och en tveksam hund (ska jag ha svansen mellan benen?) som sakta tog oss hem igen.

14 februari, Hen juckar på

25 mars, 2010

Den lilla hunden*, Anni 1 år, har vi ansvar för.
Den andra (stackaren på 5 månader) kom knallande med ett märgben som Anni la beslag på.
Sen spårade det ur.
Jag må vara primitiv, men det här är bland det roligaste jag har sett.

FILMTAJM (klick klick)

14 februari, Hen

25 mars, 2010

Idag har vovvan juckat hårt på sin schäferpolare, den blivande polishunden.
Det vet man ju inte hur det blir nu, han måste vara extremt satt på plats och har förmodligen tappat både haka, stake och självförtroende.
Film kommer en annan dag.
Ja, tänka sig, jag har allt på film.

4 februari, kontorsråttahund

25 mars, 2010

På min randiga matta: Vovvans morgonyoga (klicka, en film igen).

4 februari

25 mars, 2010

Halkar vidare med vovvan (ni har väl sett henne på filmen längre ner?) och hon är fortfarande jävligt rolig.
Hör min bön, ge mig en rolig hund och så FICK jag en.

2 februari, Här skulle det passa in med en smäktande rubrik och bakgrundsmusik av stråkar

25 mars, 2010

Det var, bortsett från det faktum att jag for som en avlöning på den nyplogade trottoaren, en fin morgonpromenad.
Vi hade det mysigt.
Hon är för jävla rolig den där hunden.
Så under en sisådär 40 minuter glömde jag att hon pinkat inne tre gånger (förlåt farmor i himlen, men jag tror ändå att din matta var lite… torr) , tuggat sönder en hjortfot i atomer och spritt ut den i hela lägenheten, och att hon varje natt/morgon skäller ut tidningsbudet.
Idag känns det som att jag kan förbise det. Alltihop.

30 januari

25 mars, 2010

Har klippt tova modell dreadlock bakom hundens vänstra öra.
Hon tackade genom att femton minuter senare jucka mot mitt högra ben.

Det här med djurs intelligens

25 mars, 2010

22 januari

“Mm, titta en blå öronpropp nedanför Sandra säng, den äter jag upp.”

I en vecka har jag undrat vad hennes buffande med nosen på mina ben under promenaden betyder

25 mars, 2010

Det betyder HALLÅ STANNA JAG MÅSTE BAJSA!

Det ska vara en smart hund

25 mars, 2010

12 januari

Men när jag säger “fot” börjar hon gå mina fötter.